Komplicerade frågor om människovärdet

The Telegraph rapporterade här om dagen om hur ett aborterat barn upptäcktes vara vid liv nästan ett dygn efter aborten. Det var sjukhusprästen Antonio Martello, vid sjukhuset i Rossano i södra Italien, som upptäckte att barnet var vid liv när han i sin prästtjänst gått för att be för de döda på bårhuset. Han fann att bebisen, som var inlindat i ett lakan, rörde sig och andades. Prästen slog larm direkt och läkare tog omedelbart barnet till neonatala specialistenheten på Cosenza sjukhuset. Barnets liv gick dock inte att rädda utan dog ett dygn senare. Nu utreder polisen fallet som misstänkt mord eftersom läkarna enligt lag är skyldiga att försöka rädda barnets liv om det överlever en abort. Bakgrunden till aborten var att man vid en fosterdiagnostik funnit att barnet hade läpp- och gomspalt, en åkomma som idag kan opereras med plastkirurgi med gott resultat.

Historien är tragisk och bisarr på många sätt. Ena stunden gör läkarna något helt lagligt när de försöker abortera ett 22 veckor gammalt foster med läpp- och gomspalt. När barnet sedan överlever aborten, men ändå lämnas att dö, då begår läkarna ett lagbrott eftersom barnet helt plötsligt skyddas av samma rättigheter som du och jag.

Tuve Skånberg sammanfattar i en gästkommentar i Världen Idag;

Vem ska vi ställa till ansvar för att ett barn dog övergivet i ett bårhus? Att det skedde i Italien och inte i Sverige gör ingen skillnad. Ska en ung mor ställas till ansvar för ett val som hon kanske är ensam och utlämnad i, kanske utan att ens veta vad en gomspaltsoperation innebär? Är pappan inte medansvarig? Om läkarna är ansvariga får den rättsliga utredningen visa. Är lagstiftarna ansvariga, som stiftar lagar som medger abort så sent att barnets liv kan räddas utanför moderlivet? Eller att abort får utföras för en åkomma som gomspalt?
När lagstiftningen om fri abort antogs var det med argumentet att ”Nöd bryter lag”. Här visar det sig i stället att lagen skapar nöd. För alla inblandade.

Vad som med rätta är upprörande och värt att ställa till ansvar är den människosyn som ligger bakom den tragiska händelsen. När ett människoliv kan släckas därför att människan inte är helt perfekt står vi alla i tur. Ingen är perfekt vare sig i funktion eller utseende. När vår människosyn medger att andra inte får leva för att de har handikapp eller skönhetsfel är vi inte på ett sluttande plan. Vi har redan fallit.

Annonser

Taggar:,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: