Arkiv | Politik RSS for this section

Dödsstraff

Intressant inlägg i debatten om dödsstraff som fler borde ta till sig. Tycker att Dennis Pragers inlägg om att dödsstraff faktiskt upprätthåller människovärdets okränkbarhet medan motståndare till dödsstraff faktiskt förringar människovärdet är riktigt.

Annonser

Gazas tårar

Har precis sett färdigt dokumentären Gazas tårar på SVT av Vibeke Lökkeberg. Den är extremt plågsam att se, eftersom den så naket och påträngande visar krigets ofattbara lidande och fasor.  Det finns inga ord för det lidande och sorg som inryms i filmen. Jag gråter när jag ser filmen och det gör ont i mig att se hur barnen drabbas. Jag lider med föräldrarna som mist sina barn. Lidandet och ångesten är kompakt. Sorgen är bottenlös.

Den andra känslan jag får när jag ser filmen, är att den är extremt exploaterande. Offrens blod ska säljas dyrt. Filmen vill visa så mycket blod och lidande som möjligt utan minsta möjliga hänsyn till offren. Som tittare känns det som man tränger sig på för att få en skymt av deras ofattbara lidande och ångest. Till och med en av de filmade mammorna med sitt lilla barn gråter ut på sjukhuset ”Varför måste de filma oss?”.

Det positiva med Gazas tårar är att den väcker oss ur vår dvala där livet bara handlar om nöjen, rekreation och självförverkligande. Livet är inte bara lek, det är på blodigt allvar och människor lider. Medan vi bekymrar oss för att hitta nya saker för att fördriva tiden med, kämpar andra människor för sitt liv. Det kunde varit tvärtom.

Det negativa med Gazas tårar är att den enbart visar en sida av lidandet och konflikten, vilket demoniserar en part i konflikten, Israel. Ingenting nämns om vad som ledde fram till konflikten eller vilka övergrepp som Hamas gjort. Inga bilder på lidande barn i Ashkelon eller Sderot visas. Gazas tårar får därför en smak av propaganda över sig eftersom opartiskhet och objektivitet går förlorad.

Lars Adaktusson skriver i Metro om Gazas tårar;

Filmen är ett hopklipp av sekvenser från kriget 2008-2009 mellan Israel och Hamas – döda, lemlästade och föräldralösa palestinska barn exploateras på ett sätt som kanske aldrig skett tidigare. Resultatet blir en brutal studie i mänskligt lidande, ett propagandanummer utan minsta ansats till helhet där Hamas regisserar och där den terrorstämplade gruppens eget ansvar för självmordsdåd och attacker mot civila förbigås med tystnad.

Att producera film enbart i syfte att sprida hat för med sig stort ansvar; det gör det också att visa sådan film. Skulle SVT ha sänt filmen om huvudpersonerna inte hade varit de förtvivlade barnen i Gaza – utan de i södra Israel?

Jag rekommenderar dig ändå att se Gazas tårar. Men tänk på att du bara ser en sida av bilden och att båda parter i ett kring begår övergrepp som är oförlåtliga.

Andra bloggar om Gazas tårar;
Anna Ekström – Om Gazas tårar 

Se andra relaterade inlägg;
FN ger Israel rätt mot Ship To Gaza
Fakta om Ship To Gaza aktionen
Gardellparadoxen? 

FN ger Israel rätt mot Ship To Gaza

En FN-rapport slår nu fast att Israel hade rätten att stoppa Ship To Gaza på internationellt vatten den 31 maj 2010. Bordningen slutade i en tragedi då nio besättningsmän på det turkiska fartyget Mavi Marmara dog. För detta fick Israel massiv kritik och många så kallade experter menade att Israel inte hade någon rätt att stoppa fartygen. All skuld lades även ensidigt på Israel till en början. Jag skrev den 7 juni om aktionen och försökte nyansera den massiva kritik som Israel fick utstå i pressen då.

När nu en FN-kommission ger Israel rätt vad gäller sjöblockaden så är svensk media oroväckande tyst. Dick Erixon skriver på sin blogg;

Ja, jag har från början hävdat ståndpunkten att Israels ingripande var inom folkrättens ramar. Landet har nämligen rätt att, i syfte att skydda sig mot militära angrepp, upprätthålla en blockad mot vapenleveranser till terrororganisationen Hamas. Detta får ske på internationellt vatten.

Förra sommaren hävdade alla tidningar och medieredaktioner att Israel bröt mot folkrätten. Nu när det framkommer att de alla hade fel, tiger man om sin uppenbart felaktiga rapportering.

Varför klarar inte svenska medier av att vara balanserade i fråga om Israel? Vad är det som är så speciellt med Israels invånare som gör att man inte ger dem en rättvis rapportering?

Se relaterade inlägg;
Fakta om Ship to Gaza aktionen
Skuld åligger även Ship To Gaza
Mörka krafter finansierar Ship To Gaza

Se andra inlägg;
FN: Israel hade rätt att stopp Ship to Gaza av Dick Erixon
Nyttig läsning för nyttiga idioter av Claes Arvidsson på Svd
Turkiet och Israel i diplomatisk fejd,DN

Aftonbladet gör en höna av Juholt?

Aftonbladet prioriterar nyheterna om Juholt högtAtt Socialdemokraterna är ett parti med seriösa problem har väl inte undgått någon. Partiet har förlorat två val i rad och gjorde under det senaste valet sitt sämsta val på 100 år. Mona fick kicken och partiet har sedan dess brottats med sin identitet och har haft riktigt svårt att enas om en partiledarkandidat. Detta slutade med att valberedningen på grund av alla motstridiga viljor istället fick utnämna en kandidat som ingen egentligen ville ha – Håkan Juholt. En person som av vissa beskrivits som  en socialdemokratisk traditionalist som vänder sig emot krav på förnyelse.

Idag finns följande artikel att läsa på Aftonbladets första sida på nätet ”Succé direkt”. I artikeln står att läsa att Socialdemokraterna ökat med 8,1 procentenheter tack vare Juholt. Man bara häpnar….

Har Socialdemokrater och Aftonbladet drabbats av extremt dåligt självförtroende att man till varje pris försöker hitta ljuset i tunneln? Lider alla socialdemokrater av depression? Hur kan det överhuvudtaget skrivas en artikel som beskriver Juholt som partiets frälsare baserat på vad 234 personer svarat i telefon under den senaste helgen? Det bor fler personer i Frufällan än vad artikeln baseras på! Snacka om att göra en höna av en fjäder eller gripa efter halmstråt. Juholt har inte ens hunnit prata om vad han vill med partiet förutom att svara lite käckt på journalisternas frågor.

Vidare undrar jag hur artikeln kan komma så högt upp på Aftonbladets webbsida mot bakgrund av andra stora världshändelser såsom Tsunamin i Japan och oroligheterna i Libyen. Att 234 människor tycker att Juholt verkar vara en trevlig prick är tydligen viktigare än att kärnkraftsverken i Fukushima riskerar brisera. Det är nästan motbjudande.

Eller är det så att någon inom partiet planterat artikeln för att blidka och tysta kritiken mot Juholt som kandidat? Sällan har det inom partiet varit så många och höga röster om vem ska ska leda partiet. Risken finns, även om den är yttest liten, att distriktsombuden faktiskt inte röstar enligt valberedningen förslag på den kommande partistämman.

Svenska journalister?

Svenska journalister såg en koppling mellan Palin och morden i Arizona trots att alla bevis pekade på motsatsen. Men samma skara proffstyckare förnekade något som helst samband mellan islam och självmordsbombaren i Stockholm. Ska det kallas hjärnsläpp eller logisk piruett?

Mats Tunehag på ledarsidan i Världen idag. Läs hela artikeln Med sikte på strid och folkbildning.

Dumdristig tolerans?

Här kommer ett intressant videoklipp med Michael Coren om bombattentatet i Stockholm. I Michael Corens program diskuterar panelmedlemmarna vår inställsamma tolerans i Sverige. Våra reaktioner är tydligen sociologiskt intressanta utrikes. För en annan som fostrats i socialdemokratisk anda och jantementalitet känns reaktionerna… normala…

Svenskens reaktion i media de senaste dagarna har varit ”Vad har vi gjort för att skapa detta hat som nu riktas emot oss?”. Det är nästan som om vi tar på oss skulden för detta. Vi har uppenbarligen inte lyckats anpassa oss tillräckligt mycket för att göra oss totalt menlösa och åsiktslösa så att något sådant här inte kan inträffa. Det i alla fall så logiken tycks vara hos en del vänstersympatisörer som t ex Jan Guillo.

Men allvarligt talat,  vad är det för fel på oss i Sverige? Varför vågar vi inte stå upp för våra demokratiska värden? Har vi svenskar ingen ryggrad längre?

Vodpod videos no longer available.

Punkt i debatten i SVT

Slutdebatten på SVT har nyss avslutats. Först vill jag vill ge en stor eloge till SVT som genomför sitt uppdrag på ett sakligt och professionellt sätt. För den som även såg debatten på TV4 igår blir skillnaden astronomisk. SVT genomförde debatten i ett sakligt och intelligent format medan TV4 försökte göra en show av debatten men misslyckades kapitalt. Skillnaden beror på att SVT tilltror sina tittare intelligens och mognad medan TV4 tror att tittarna egentligen inte är intresserade av politik utan endast vill ha något lättsmält och lätt-tuggat.

Men vad framkom i kvällens debatten? Det har länge varit klart för alla väljare att valet står mellan två block, inte mellan enskilda partier. Ett block, alliansen, talar om jobben och ekonomin. Det andra blocket, de rödgröna, försöker mest hitta brister i den nya linje som Sverige börjat vandra på sedan 2006.

Bakgrunden är att Alliansen genomfört ett stort antal reformer under sina fyra år vid makten. De har bl. a. gjort det mer lönsamt att arbeta och detta främst för dem med riktigt låga löner. Till exempel har en person med en bruttolön på 18000 kr per månad fått 1300 kr mer i plånboken varje månad tack vare jobbskatteavdraget. Detta har varit en viktig nyckel för att klara av den lågkonjunktur som hela världsekonomin drabbades av under hösten 2008. Jobskatteavdraget har ökat drivkraften att arbeta  och hållit uppe efterfrågan i samhället vilket förbättrat förutsättningar för en god tillväxt i ekonomin.

En annan reform som Alliansen genomfört avser sjukförsäkringssystemet. I ett system där människor på löpande band förtidspensionerandes i rask takt, vilket hotade andra viktiga verksamheter inom den offentliga sektorn, har Alliansen infört ett system där människor inte med automatik passiviseras och marginaliseras så fort man drabbats av långvarig sjukdom. Istället skall de människor som kan återgå till ett arbete erhålla rehabilitering och återfå arbetsanpassade arbeten.  Detta har varit en viktig reform både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Dock kvarstår mycket arbete med systemet eftersom en del människor fortfarande hamnat i kläm mellan de olika ersättningssystem.

Vad har då de rödgröna för åtgärder eller alternativ till Alliansens politik om man lyssnar på vad som sades i debatten? Inte mycket egentligen. Man tvingas mer eller mindre godta jobskatteavdraget samtidigt som man menar att det är ett hot mot välfärden. Å ena sidan kritiserar man skattesänkningarna, som främst varit riktade mot låg och medelinkomsttagare, men samtidigt godtar man dem. Om detta beror på ren valtaktik, där man inte vågar gå till val på att höja skatten med 1300 kr per månad för en låginkomsttagare, eller på bristande logisk slutledningsförmåga kvarstår.

En annan kritik som de rödgröna slår hårt på är reformeringen av sjukförsäkringssystemet. Kritiken riktar sig dock inte på att Alliansen fått bukt med de skenande sjukförsäkringarna vilket skapat stora underskott i välfärden. Här om finns inte någon kritik från rödgrönt håll. Nej, kritiken riktar sig istället på enskilda fall där människor hamnat i kläm som trots sin sjukdom inte längre erhåller någon sjukersättning. Det handlar om människor utan arbetsförmåga som mot rådande regler ej längre erhåller någon sjukförsäkring och tvingas ställas till arbetsmarknadens förfogande eller vända sig till socialen. Detta menar de rödgröna är något som Alliansen medvetet valt, vilket är absurt. Vilket parti och vilken ideologi vill medvetet klämma åt sjuka människor? Hur många vill rösta på ett sådant parti? Och hur många vill vara medlemmar i ett sånt parti?

Det är intressant att analysera retoriken från de rödgröna. De rödgröna har knappt några visioner eller framtidstankar för Sverige. Om det beror på brist på ledarskap eller oenighet inom det rödgröna blocket låter jag vara osagt. Men i brist på egna visioner tvingas därför retoriken istället att fokusera på motståndarna. Och i brist på sakliga argument drar man till med känslomässiga argument. Detta syntes tydligt när det var dags för de rödgröna partiledarna att ställa egna frågor till statsminister Fredrik Reinfeldt ikväll. Lars Ohly, Mona Sahlin och Maria Wetterstrand ställde alla samma fråga där de lyfte fram enstaka människoöden som kommit i kläm i systemet. Reinfeldt gav tydligt besked. Sjuka människor som inte kan arbeta skall inte tvingas söka jobb utan skall ha en försörjning genom sjukförsäkringen enligt lagens regler. Reinfeldt erkände att vissa människor kommit i kläm i systemet, vilket människor även gjorde under den tid då socialdemokraterna regerade, men att det inte varit avsikten. Människor kommer i kläm i alla politiska system oavsett hur väl politikerna än menar.

En annan form av kritik som de rödgröna använt sig av, främst vänsterpartiet och socialdemokraterna, är att påstå att Alliansen egentligen har andra motiv. Mantrat som upprepas är att Alliansen har en dold agenda där välfärden skall nedmonteras. Alliansen vill egentligen utarma arbetarklassen i Sverige istället för att skapa jobb och ger dem mer pengar i plånboken. Alliansen vill egentligen montera ned vården istället för att öka antalet vårdcentraler i Sverige. Denna form av kritik är väldigt konstig och belyser egentligen bara bristen på saklig kritik. Det hade varit mer konstruktivt för de rödgröna att fokusera på sin egen politik.

Jag måste ändå säga att jag har stor respekt för Maria Wetterstrand. Hon är en duktig och skarp politiker. Hon försöker resonera sakligt och lyssnar på sina meningsmotståndare. Hon är också pragmatisk och inte så låst i sin ideologi. Hon vill väl. Men tyvärr spelar hon i fel lag. En röst på Miljöpartiet idag är en röst på Lars Ohly vilket är otänkbart.

För mig är det självklart att rösta på Alliansen. De har styrt Sverige med varsam hand genom en orolig och turbulent tid. Många reformer har genomförts för att skapa ett bättre Sverige. Allting har inte varit perfekt. Långt därifrån. Men huvuddelen har varit bra. Och många reformer återstår. Låt Sverige få fortsätta den ingångna vägen. Rösta på Alliansen på söndag.

%d bloggare gillar detta: