Archive | Uncategorized RSS for this section

Varför jag är en kristen av David Wood

Den f.d. ateisten David Wood berättar om varför han lämnade ateismen och överlät sig till Jesus Kristus. Läs mer om David Wood på hans blogg Acts17.net

Varför finns universum?

Space

Tittade härom dagen på den klassiska science fiction filmen Tillbaka till framtiden. Filmen väcker många intressanta frågor. I filmen åker Marty McFly (Michael J Fox) av en olyckshändelse 30 år tillbaka i tiden till år 1955 och träffar sina föräldrar. Tyvärr råkar Martys mamma Lorraine bli kär i honom istället för hans pappa George, vilket hotar hans och syskonens existens. Marty måste nu till varje pris få sin mamma att bil kär i hans pappa för att han fortfarande ska existera. Frågorna som filmen väcker är vad som hade hänt om min pappa och mamma inte hade träffats – hade jag då aldrig blivit till och vilka följdeffekter skulle det fått? Frågan kan även ställas om hela vårt universum – hade det varit möjligt för allt att inte existera? Dessa frågor kan vid första anblick tyckas vara triviala eller meningslösa funderingar, men faktum är att seriösa filosofer genom historien funderat mycket på frågor om vår existens och universums existens. Redan Aristoteles reflekterade över skillnaderna mellan möjlig existens och nödvändig existens.

Varför existerar universum eller något överhuvudtaget snarare än ingenting?
Den mest fundamentala frågan vi bör ställa oss enligt filosofen och matematikern Gottfried Wilhelm Leibniz (1646-1716) är: Varför existerar universum eller något överhuvudtaget snarare än ingenting? Hans slutsats var att svaret till frågan var att finna i Gud. Det var enligt honom omöjligt att något inte skulle ha existerat, eftersom vi annars inte skulle ha funnits. Detta eftersom ingenting (och då menar han just ingenting, ett ingenting utan några egenskaper alls) inte förmår skapa någonting. Leibneiz tankar om detta utmynnade i något som brukar kallas Leibnitz kosmologiska argument eller det kosmologiska kontingentsargumentet. Argumentet kan ställas upp enligt följande;

Premiss 1 –  Allt som existerar har en förklaring för sin existens, antingen genom nödvändigheten i sin egen natur eller i en extern orsak.

Premiss 2 – Om universum har en förklaring för sin existens, så är förklaringen Gud.

Premiss 3 – Universum existerar.

Från dessa tre premisser följer;

Slutsats 1 –  Universum har en förklaring för sin existens (följd av premiss 1 och premiss 2)

Slutsats 2 – Orsaken till universums existens är Gud (följd av premiss 2 och slutsats 1)

Argumentet ovan är logiskt sett hållbart och följer en deduktiv struktur. Det innebär att om premisserna ovan är korrekta, då blir den logiska slutsatsen tvingande. Det går alltså inte förneka slutsatsen om premisserna stämmer. Om man inte håller med om slutsatsen i argumentet och vill behålla sin rationalitet så måste något av premisserna i argumentet motbevisas. Nedan ger jag några skäl till varför premisserna i argumentet ovan stämmer samt några vanliga invändningar som brukar ges till premisserna.

Premiss 1 –  Allt som existerar har en förklaring för sin existens, antingen genom nödvändigheten i sin egen natur eller i en extern orsak. 

Motargument 1 mot premiss 1 (Gud måste ha en orsak för sin existens/Vem skapade Gud?)
Vid en första anblick kan den första premissen i argumentet synas vara öppen för motargumentet att Gud då också måste ha en förklaring för sin existens. Men innan jag förklarar detta behöver vi reda ut några begrepp. Enligt Leibniz finns det nämligen två typer av ting eller saker i världen,  (a) kontingenta och (b) nödvändiga ting.

(A) Kontingenta ting
Kontingenta saker eller ting är sådant vars existens är möjlig, men inte nödvändig. Kontingenta ting är beroende av andra ting för sin existens eftersom de inte själva är orsak till sin existens. Det innebär att kontingenta saker kunnat vara annorlunda än vad de faktiskt är eller faktiskt inte behövt existera. De är möjliga men inte nödvändiga. De existerar endast på grund av att något annat har producerat eller givit upphov till dem. Exempel på sådant är du och jag, människor i allmänhet, stolar, stenar, planeter och galaxer.

(B) Nödvändiga ting
Nödvändiga ting är motsatsen till kontingenta ting. Ett nödvändigt ting existerar med nödvändighet i kraft av sin egna natur och har inte någon extern orsak. Det är omöjligt för dem att inte existera. En del matematiker menar att t.ex. nummer, set och andra matematiska uttryck är nödvändiga ting.

Dessutom kan inte existensen av kontingenta ting enbart förklaras genom hänvisning till endast andra kontingenta ting eftersom alla kontingenta ting är beroende av en extern orsak. Det är omöjligt att det enbart skulle existera kontingenta ting. Det måste därmed finnas minst ett icke-kontingent ting (ett nödvändigt ting som existerar genom sin egna natur) som förklarar existensen av de kontingenta tingen. Detta ting är sin egen orsak och kan varken bli till eller förgås. Detta nödvändiga ting är vad vi kallar Gud. Gud är alltså ett nödvändigt ting för att något överhuvudtaget skall existera.

Men måste det verkligen finnas ett nödvändigt ting som förklarar de kontingenta tingens existens?Kanske finns det bara kontingenta ting som hänvisar till andra kontingenta ting i en oändlig kedja? Leibniz illustrerar det omöjliga med enbart kontingenta ting genom att jämföra mellan originalversionen av en text och kopior av texten. Existensen av en kopia av texten kan förklaras genom att det är en kopia av ytterligare en annan kopia. Men även om antalet kopior är oändligt stort, krävs det ändå att det finns en originaltext för att kopiorna skall kunna finnas. Utan originalen (nödvändiga ting) kan det aldrig finnas några kopior (kontingenta ting).

Vem skapade Gud?
Premiss 1 gör inte ett undantag för Gud, dvs att Gud också måste ha en orsak för sin existens. En del som inte  funderat djupare kring frågan hoppar snabbt till frågan ”Vem skapade Gud?”. Om du läser premiss 1 igen noggrant inser du att inget undantag görs för Gud. Premiss 1 säger:  ”Allt som existerar har en förklaring för sin existens, antingen genom nödvändigheten i sin egen natur eller i en extern orsak.”. Gud kan inte ha en extern orsak till sin existens, det förstår även de ateistiska filosoferna. För om Gud skulle ha en extern orsak för sin existens så skulle den orsaken vara större än Gud, vilket är omöjligt eftersom den externa orsaken då skulle vara Gud. Så OM Gud existerar, så existerar han i kraft av sin egna natur. Gud är alltså ett nödvändigt ting. Frågan ”Vem skapade Gud?” betyder egentligen ”Vem skapade den evige Skaparen?” och begår ett så kallat kategorimisstag. Det är som att fråga ”Vem är ungkarlen gift med?” eller ” Hur smakar noten C?”

Motargument 2 mot premiss 1 (Gäller allt i universum men inte själva universum)
En del ateister menar att premiss 1 – att allt som existerar har en förklaring för sin existens – gäller allt i universum, men inte själva universum. Men det är ett godtyckligt resonemang (ad-hoc resonemang) och begår det det s.k. taxicab fallacy (taxi felslutet/misstaget), där man vinkar av taxichauffören så fort man nått sin destination (premiss 1 gäller för allt i universum, men så fort man anlänt till själva frågan om universums existens bortser man helt plötsligt godtyckligt från premissen eftersom man inte gillar följderna). Ateisten vill mena att storleken på något märkligt sätt skulle utgöra ett undantag från premiss 1. Men om du hittade en röd gummiboll mitt ute i vildmarken skulle storleken på gummibollen inte påverka din fråga om hur den hamnat där. Oavsett om gummibollen skulle vara stor som en bil, buss eller en tennisboll, skulle frågan ändå finnas där. Och även om bollen skulle vara lika stor som universum så skulle det inte på något sätt undanröja behovet av en förklaring för dess existens. Att hävda att universum utgör ett undantag undergräver dessutom hela den vetenskapliga disciplinen inom kosmologin, vars uppgift är att söka finna svar på frågan om orsaken till universums uppkomst och utveckling.

Motargument 3 mot premiss 1 (Universum kan inte ha en förklaring)
Ibland påstår vissa ateister att universum omöjligen kan ha någon förklaring och därför utgör ett undantag från premiss 1. De menar att om universum har en förklaring för sin existens, så krävs ett steg eller tillstånd före universums existens när ingenting existerade. Eftersom universum är allt som finns, betyder det att orsaken eller förklaringen till universum måste finnas i ett tillstånd där ingenting finns eftersom universum ännu inte fanns. Men ingenting kan ju förklara någonting – ”out of nothing, nothing comes”. Därför kan universum inte har någon förklaring för sin existens, den bara existerar utan någon som helst förklaring och utgör därmed ett undantag från premiss 1.

Vid första anblick kan detta verka vara något som skulle kunna omkullkasta premiss 1. Men resonemanget ovan är ett cirkelresonemang och bevisar därför ingenting. Resonemanget förutsätter att universum är allt som finns, med andra ord det förutsätter att ateismen är sann.

Leibnitz skulle hålla med om att förklaringen till universum måste ske före universums existens. Men med före menar han inte kronologiskt eller tidsmässigt före, utan förklaringsmässigt före. Det måste alltså finnas ett tillstånd före universums existens – men det tillståndet skulle inte vara tomt eller innehållslöst. Innan universums existens fanns enbart Gud och hans vilja. Gud existerar i kraft av sin nödvändiga natur. Så om Universum aldrig skulle skapats skulle Gud ändå funnits.

Vi kan därför sammanfatta att premiss 1 är mer sannolik än dess negation eller motsats.

Premiss 2 – Om universum har en förklaring för sin existens, så är förklaringen Gud
Den här premissen kan vid första anblick verka utgöra ett cirkelbevis där det som ska bevisas förutsätts vara sann. Men detta är faktiskt något som de flesta ateistiska filosofer själva bekräftar indirekt genom att säga att universum inte har någon förklaring för sin existens om ateismen är sann. För att göra det mer åskådligt kan uttrycket kan ställas upp enligt följande;

A. Om ateismen är sann, så har universum inte någon förklaring för sin existens.

B. Om universum har en förklaring för sin existens, så är ateismen inte sann.

Uttrycket A och B är logiskt ekvivalenta. Det är omöjligt för endast A att vara falsk medan den andra är sann, eller tvärtom. De står och faller tillsammans. Uttrycket i B är det samma som premiss 2 – om universum har en förklaring så är ateismen är falsk, vilket betyder att det finns en Gud. Så när ateisten försöker förneka premiss 1 så bekräftar de samtidigt premiss 2 i Leibnitz kosmologiska argument.

Premiss 2 är dessutom ganska sannolik om man tänker på vilka egenskaper som orsaken till universum måste ha. Universum utgörs som bekant av rumsdimensionen, tiden och all energin. Det betyder att om universum har en förklaring för sin existens så har orsaken följande egenskaper;

1. Den eller det som orsakar uppkomsten av tid och rum måste vara något som i sig självt inte begränsas av tiden eller rummet. Orsaken måste vara tidlöst och stå utanför rummet.

2. Orsaken måste vidare vara oföränderlig och immateriell, eftersom tidlöshet kräver oföränderlighet och oföränderlighet kräver en immateriell natur. Materia kan inte vara oföränderligt eftersom den är under konstant förändring på molekylär- och atomnivå.

3. Orsaken till universum måste vara något som i sig är utan början och utan orsak. Den måste åtminstone vara det i den mening, att den saknar en föregående orsak eftersom det inte kan finnas en oändlig kedja av föregående orsaker. Ockhams rakkniv, principen som innebär att man inte skall anta fler företeelser eller ting än vad som är nödvändigt för att förklara en orsak, slår fast att flera orsaker till universum inte behöver antas när det räcker med en orsak.

4. Orsaken till universum måste vara något som är fruktansvärt kraftfullt och mäktigt eftersom det orsakade universums existens utifrån ingenting, ex nihilo.

Det finns slutligen en egenskap till som orsaken till universum måste ha, nämligen att orsaken måste vara personlig. Det finns två skäl till varför denna orsak måste vara personlig;

1. Att orsaken till universum måste vara personlig härleds från att orsaken är tidlös och immateriell. De enda enheter som vi idag känner till kan äga sådan egenskaper är antingen sinnen (minds) eller abstrakta objekt såsom nummer. Men eftersom abstrakta objekt såsom nummer i sig inte kan orsaka något så måste den transcendenta orsaken vara ett icke fysiskt sinne eller själ.

2. En personlig orsak är det enda som kan förklara hur en tidlös orsak kan orsaka en temporär effekt som ger upphov till universums födelse. Om en orsak är tillräcklig för att skapa en effekt, så innebär detta att om orsaken finns där, så måste även effekten vara där också. För att illustrera: Vatten fryser till is när temperaturen är under noll grader celsius. Det som orsakar att vattnet fryser till is är att temperaturen faller till noll grader. Om temperaturen alltid varit under noll grader, då skulle vattnet vara is från evighet. Det skulle vara omöjligt för vattnet att börja frysa till is för en begränsad tid sedan. Frågan är därför, eftersom orsaken till universum är permanent då den är tidlös, varför är inte universum också evigt? Varför började universum att existera för 13,7 miljarder år sedan?  Svaret på detta problem är att orsaken till universum måste vara en personlig varelse med en fri vilja. När denna varelse skapar universum sker detta utifrån en fri vilja som är oberoende av någon föregående orsak. Vi har därmed inte bara en transcendent orsak utan även en personlig skapare.

Slutsats
Detta betyder att orsaken till universum enligt argumentet måste vara något som existerar i kraft av sin egna natur (nödvändig existens). Orsaken till universum måste vidare vara evig, tidlös, stå utanför rumsdimensionen, vara immateriell och personlig. Detta låter inte som något ”flygande spagettimonster” utan en transcendent varelse som passar utmärkt för teologernas beskrivning av Gud.

Se även andra relaterade inlägg;
Big Bang – ett bevis för Guds existens?
Det moraliska argumentet
Har Hawking eliminerat Gud?
Universums finjustering

Plockar ur batterierna ur tangentbordet…

Bloggen ”Tankar från Ostmannen” kommer ligga på is ett tag framöver. Har haft stor glädje av att skriva av mig mina tankar och funderingar här. Speciellt frågor som berört min kristna tro har varit spännande att dela med sig av. Jag hoppas att du funnit dem intressanta. Men just nu får jag inte riktigt ihop min tid med familjen och mitt nya jobb, och jag väljer därför att prioritera bort bloggen på obestämd tid.

%d bloggare gillar detta: