Tag Archive | kristendom

Debatt mellan William Lane Craig och Christopher Hitchens

Den 5 april 2009 hölls en debatt om Guds existens på Biola University mellan William Lane Craig och den numera bortgångne Christopher Hitchens. Debatten har visats mer än 1 miljon gånger på Youtube och är kanske en av de mest kända debatterna mellan en teist (gudstroende) och en ateist.

Debatten är sevärd på många sätt, även om jag tycker att Hitchens argument tyvärr är tunna och inte tacklar Dr Craigs argument för Guds existens. Dr Craig redovisar bl.a. det kosmologiska argumentet, de teleologiska argumentet, det moraliska argumentet och tre historiska fakta som stödjer hypotesen att Jesus uppstod från de döda. Många av dessa argument har jag tidigare skrivit om på bloggen här som du gärna får läsa mer här.

Det som var anmärkningsvärt i debatten är att Mr Hitchens kommer med väldigt få argument för sin hållning och världsbild. Han menar i likhet med många andra ateister att han knappt behöver argumentera för sin ”brist på tro Gud” på samma sätt som han inte behöver argumentera för att han inte tror på tomten och tandfen. Detta är tyvärr ett ganska vanligt retoriskt knep hos vissa ateister för att 1) förringa och idiotförklara tron på Gud genom att jämföra den med barnsliga fantasier och 2) slippa argumentera för sin egen världsbild (ateism). Men varför skall ateism vara utgångspunkten för debatten? I synnerhet när ateism och naturalism enligt dess förespråkare är så mycket mer rationell än teism? Det borde i så fall vara öppet mål för ateisten, eller? Men Hitchens faller till föga här i debatten och kommer med förvånansvärt få argument för sin ståndpunkt. Det man dock ska ge Hitchens en eloge för är att han humor och är en duktig retoriker. Men retorik och humor vinner inte en debatt, det måste vara innehållet och argumenten som är avgörande.

En annan sak som är lustigt, är hur Hitchens missförstår det moraliska argumentet. Det moraliska argumentet innebär att vi utan Gud saknar grund för moraliskt objektiva värden och förpliktelser. I en ateistisk värld förblir dessa moraliska värden och förpliktelser endast något relativt och fiktivt som skapats av evolutionens nyck. Moralen blir en subjektiv smaksak. Men istället för att ta sig an argumentet så pläderar Hitchens för att han minsann kan vara lika god som en teist. Men hallå!? Det är ju inte det som är frågan eller argumentet! Självklart kan vi alla vara goda och moraliska oavsett livsåskådning, politisk färg, kön, hudfärg eller favoritlag i Premier League. Hitchens missar hela poängen, men jag misstänker att han faktiskt gör det med flit eftersom Dr Craig  är så tydlig med argumentet och att det inte borde vara första gången Hitchens stöter på det här argumentet. Om du missar poängen så läs om det moraliska argumentet här.

Men hur som helst, se debatten och avgör själv vad du tycker.

Se andra relaterade inlägg;
Big Bang – ett bevis för Guds existens?
Allt som börjar existera har en orsak, även Universum.
Argument för ateism och kristendom (debatt mellan William Lane Craig och Alex Rosenberg)

Myten om mirakler

origin_103655290

Ibland påstår vissa att mirakler är sådant som man endast trodde på förr i tiden, när man inte visste bättre. Men idag vet vi hur universum och världen är uppbyggd. Vi har bl. a. lärt oss hur naturlagarna fungerar och är därför inte lika skrockfulla som de obildade människorna från förr i tiden. Tron på mirakler baserades på okunskap. Därför kunde t.ex. de första kristna tro på irrationella påstående som att Jesus Kristus var född av en jungfru (oskuld). Människorna då förstod inte att mirakler bröt mot naturens mönster eller lagar. Men är det verkligen en korrekt beskrivning? Baseras tron på mirakler på okunnighet?

Ta det här med med jungfrufödelsen som det står berättats om i bibeln (Matt 1:18-25). Trodde Josef verkligen att Maria blivit havande genom ett mirakel? I berättelsen står det att när Josef upptäckte att Maria var gravid, bestämde han sig för att i hemlighet byta trolovningen med henne. Varför? Han visste mycket väl att kvinnor inte får barn ifall de inte legat med en man. Att påstå att antikens människor inte kände till dessa basala fakta är absurt. Självklart vet en gynekolog idag väldigt mycket mer om graviditeter än vad Josef visste för 2000 år sedan. Men det har ingen betydelse för själva huvudfrågan, nämligen att jungfrufödslar inte är något normalt och går emot naturens vanliga ordning. Josef visste att om Marias graviditet inte berodde på hon varit otrogen och legat med en annan man, så måste det vara ett mirakel eftersom något väldigt extraordinärt isåfall inträffat.

Andra berättelser om påstådda mirakler visar på samma sak. Miraklet väcker förundran och rädsla hos åskådarna och ses som ett bevis på att det finns en övernaturlig makt. Om det inte ansågs gå mot naturens lagar, hur skulle de då kunna vara tecken på något övernaturligt? Hur skulle miraklet kunna förvåna om det inte sågs som undantag från naturens ordning? Och hur kan något anses som ett undantag om inte naturens vanliga gång är känd?

Vi ser alltså att tron på mirakler inte förutsätter okunskap om naturlagarna eller naturens ordning, utan tvärtom endast är möjliga att uppfatta om dessa lagar är kända. Människor har alltid vetat att mirakler är något som går utöver det naturliga, något som avviker från mönstret. Vår kunskap om naturen och universum har mångfaldigats och blivit mer tekniskt avancerad sedan antikens dagar, men detta har inte påverkat vår syn på mirakler. Tron på mirakler handlar nämligen inte om kunskapsnivån om vårt fysiska universum och dess naturlagar, utan på vår världsbild. Om vi har en naturalistisk eller ateistisk världsbild så utgår vi från att inget övernaturligt existerar och därmed är mirakler per definition omöjliga. De eventuella mirakler som då sker är endast slumpmässiga anomalier med naturliga orsaker. Men om vi har en supernaturalistisk eller teistisk världsbild som inte utesluter övernaturliga fenomen, då tror vi att mirakler faktiskt är potentiellt möjliga, men inte nödvändiga. Det betyder inte att en kristen tror att alla påståenden om mirakler å andra sidan är sanna, men han eller hon utesluter dem inte med automatik – a priori – som ateisten gör.

Mirakler – ett brott mot naturlagar?
En annan missuppfattning om mirakler är att, om dessa förekommer, utgör någon sorts brott mot naturlagarna. Om naturlagarna betraktas som nödvändiga sanningar eller lagar i likhet med matematikens regler, så blir mirakler per definition en omöjlighet. Om 1 + 1 alltid är lika med 2, så är det absurt att tro att ens en Allsmäktig Gud skulle kunna verkställa en logisk motsägelse.

Men det är inte korrekt att definiera ett mirakel som ett brott mot naturlagarna. Men vad är för det första en naturlag? En naturlag förutsäger vad som kommer att hända utifrån givna förutsättningar som t.ex. rörelselagarna som Isaac Newton formulerade. När en biljardboll knuffar till en annan biljardboll så måste den kraft som den första bollen förlorar exakt motsvara vad den andra bollen vinner och vi kan med hjälp av läge, hastighet och massa räkna ut hur biljardbollarna kommer att bete sig på biljardbordet. Men detta gäller under förutsättning att inget annat oförutsett händer eller annan påverkan sker på biljardbollarna. Om jag tar en kö och stöter till en av bollarna, och ger den extra fart eller stoppar den kommer den ursprungliga förutsägelsen att komma på skam. Jag har därmed ”saboterat” experimentet. Däremot har inte någon naturlag brutits, samma naturlagar gäller fortfarande. Eller för att ge ett annat exempel från matematiken – om jag har en tom byrålåda och stoppar 100 kronor i den dag 1 och lägger dit ytterligare 100 kronor dag 2, då säger matematikens lagar att det bör finns 200 kronor där även dag 3. Men om en tjuv bryter mot lagen, men inte mot de matematiska lagarna, och stjäl mina pengar under natten, då uppstår ett annat utfall är det jag förväntat mig.

Mirakler är ur vetenskapsmannens synvinkel en slags manipulering eller fiffel. Något nytt kommer in som vetenskapsmannen eller den vetenskapliga teorin inte hade räknat med, och skapar ett annat utfall eller avvikelse från det förväntade – ett mirakel. Dessutom är det ju så att naturlagarna i sig själva inte får saker och ting att hända. Rörelselagar får inte biljardbollar att rulla – de analyserar rörelsen som någon eller något åstadkommer.

För att återgå till jungfrufödseln. Bryter den mot några naturlagar? Om Gud skapar en mirakulös spermie i en jungfrus kropp börjar den inte att bryta mot några naturlagar. Naturlagarna tar genast över och 9 månader senare föds ett barn. Biljardbollen har tagit en annan riktning på biljardbordet utan att naturlagarna har brutits. Skälen för tro och otro är det samma idag som det var för 2000 år sedan. Om Josef inte kunnat tro att hans maka fått ett heligt uppdrag från Gud, skulle han ha tvivlat på hennes sons gudomliga ursprung som vilken modern människa som helst. Josefs reaktion baserades på hans världsbild och inte på hans utbildningsnivå.

I hela mitt liv har jag bara träffat en enda person som säger sig ha sett ett spöke. Och det intressanta med detta är att den människan inte trodde på själens odödlighet innan hon såg spöket och inte tror på den efter att ha sett spöket. Hon säger att det hon såg måste varit en illusion eller ett nervernas spratt. Och hon kan naturligtvis ha rätt. Att se är inte detsamma som att tro.

Av det skälet kan frågan om huruvida mirakler sker aldrig besvaras enbart genom erfarenhet. Varje händelse som kan påstås vara ett mirakel är när allt kommer omkring något som våra sinnen upplevt, något som vi sett, hört, rört vid, känt lukten av eller smakat. Och våra sinnen är inte ofelbara. Om något ovanligt tycks ha inträffat kan vi alltid säga att vi inbillat oss det. Om vår filosofi utesluter det övernaturliga, är detta något som vi alltid kommer att hålla fast vid. Det som vi lär oss av erfarenheten beror på vilken filosofi vi betraktar den från. Det är därför meningslöst att hänvisa till erfarenheten innan vi rett ur den filosofiska frågan så gott vi kan.

C.S. Lewis – Mirakler  – Är det övernaturliga naturligt?

Se även andra relaterade inlägg;
Allt som börjar existera har en orsak, även universum
C.S. Lewis om kristendomen
Evangelierna – trovärdiga historiska dokument?
Historiska bevis för Jesu uppståndelse?

Varför ska jag bry mig om Gud?

Jag bryr mig inte

Varför ska jag bry mig om vad ni religiösa människor tror på? Varför ödsla tid och energi på att fundera på frågor om Gud eller Jesus? Ni får gärna tro på detta, men jag bryr mig inte.  Gud och Jesus är irrelevant för mig. Jag har fullt upp med att leva mitt liv och orkar inte bry mig

Det här är en inställning som en del människor tyvärr ger uttryck för. De säger inte att de är ateister eller agnostiker, utan att de helt enkelt inte bryr sig. Man skulle kunna kalla inställningen för apateism (apati = likgiltighet, teism = tro på Gud) . Det är egentligen inget riktigt ställningstagande eller sanningsanspråk och kan därför varken vara sant eller falskt. Apateism hävdar inget utan är en psykologisk inställning till Gud och religion.  Kanske har du den inställningen till frågan om Guds existens? Du kanske inte kan se varför det är meningsfullt att ens fundera på frågorna. Om du tror att frågan om Guds existens inte är meningsfull, hävdar jag att du inte kan ha reflekterat eller tänkt tillräckligt djupt och kritiskt i ämnet och därför inte ser vilka konsekvenser frågan har om Gud verkligen finns.

Jag hävdar att frågan om Guds existens är ett av de absolut viktigaste frågorna som varje människa förr eller senare måste sätt sig in i, eftersom den frågan påverkar allt. Till och med de flesta hårdnackade ateister håller med om att, OM Gud existerar så har det en väsentlig betydelse för deras liv. Att säga att man inte bryr sig om Gudsfrågan eftersom kristendomen eller Jesus är irrelevant är inte så klyftigt. Självklart är kristendomen helt irrelevant och meningslös om den inte är sann. Men att hävda att den är irrelevant även om kristendomen är sann är högst ologiskt.

Jag tror egentligen att apateism – inställningen att man är likgiltig inför frågan om Gud finns eller inte – är ett uttryck för en lat ateism i den mening att man inte orkar eller ids ta ställning i frågorna. Man bryr sig inte eftersom man ändå inte tror att Gud finns och därför inte orkar engagera sig i frågan.

Låt mig ge några punkter om vilka konsekvenser Gudsfrågan har om kristendomen är sann;

1. Om kristendomen är sann, så finns det en mening med ditt liv. Om det inte finns en Gud, utan hela universum är ett slump eller ett lyckligt misstag, då är du en bieffekt eller parantes i universums livscykel utan någon som helst betydelse. Ditt liv har ingen mening utan är endast en transportsträcka mot slutet, döden. Men om kristendomen är sann så är ditt liv inte en slump.

2. Om kristendomen är sann, så finns det objektiva moraliska värden och förpliktelser för ditt liv. Men om Gud inte finns så finns det inga objektiva moraliska värden eller förpliktelser. Dina eller samhällets moraliska uppfattningar blir då endast smakfrågor som präglats av evolutionens gång och historia, och därmed inget uttryck för objektiva fakta. Ingen kan då säga att förintelsen under Nazityskland eller massakern på Utöya objektivt sett är moraliskt fel och förkastligt. Alla vet vi att det är fel, men vi saknar då grunden till att hävda varför det objektivt är moraliskt fel. Det finns inte heller några objektiva förpliktelser i en ateistisk värld. Alla moraliska uppmaningar blir endast etikettsfrågor och inget objektivt. Men om kristendomen är sann så finns det saker som är objektivt moraliskt rätt och objektivt moraliskt fel, samt att det finns moraliska förpliktelser eller krav.

3. Om kristendomen är sann, så finns det hopp om befrielse från vårt begränsade liv, från lidande, åldrande och död. Om kristendom är sann så tar livet inte slut vid graven. Det finns ett hopp om upprättelse, rättvisa och evig lycka. Men om ateismen är sann möter alla samma öde – oavsett om vi levt som Adolf Hitler eller Moder Teresa. Det har ingen betydelse om du utför en massaker på Utöya eller engagerar dig i socialt hjälparbete, alla väntar samma öde och ingen finns efter graven som kan skipa rättvisa. Livet handlar bara om att överleva och maximera njutningen, för sen är det slut. Men om kristendomen är sann väntar Skaparen efter graven, som kan skipa rättvisa och fördöma övertrampen och ge evig lycka och tröst åt dem som sökt Gud.

4. Om kristendomen är sann, så finns det förlåtelse för allt i ditt liv. Om ateismen är sann finns ingen förlåtelse eller försoning för dig. Det finns inget att förlåta eller att försona eftersom dina och mina moraliska oförätter eller felsteg egentligen inte finns. Vi tvingas själva bära våra skuldkänslor och skammen när vi gör fel. Vi kan endast försöka påtala för oss själva att skuldkänslorna och skammen inte finns på riktigt eftersom det egentligen inte finns något som är rätt eller fel. Men om kristendomen är sann då finns det förlåtelse. Då finns det en uppstånden Jesus som burit skammen och felstegen, en uppstånden frälsare som ger frid och hopp.

5. Om kristendomen är sann, så kan du ha en personlig relation med Gud och hopp om evig lycka. Om kristendomen är sann behöver du inte leva ensam. Då kan du få en relation med universums Skapare mitt i din vardag. Du kan leva ditt liv med en förvissning om att Gud alltid är med dig oavsett vilka törnar och stormar som tornar upp i ditt liv. Du kan vara trygg och glad över att du hittat hem. Men om kristendom inte är sann, om Gud inte finns så är du begränsad av dina egna resurser. Du är din egen lyckas smed som är utlämnad åt livets hårda stötar utan förhoppning om ett liv bortom graven.

Som du ser har det stor påverkan om Gud finns. Jag uppmanar dig därför att sätta in dig i frågan eftersom det är ett av livets absolut viktigaste frågor att finna svar på.

Se även andra relaterade inlägg;
Big Bang – ett bevis för Guds existens?
Allt som börjar existera har en orsak, även universum
Historiska bevis för Jesu uppståndelse?
Richard Dawkins illusion avslöjas (video)

 

Argument för teism och kristendom

Finns det några förnuftiga skäl för att tro på Gud eller är tron en blind tro mot bättre vetande? Kan man med intellektuell heder överhuvudtaget försvara teism eller den kristna tron? Är ateism och metafysisk naturalism den självklara utgångspunkten för livets alla frågor? Om detta intressanta ämne debatterade William Lane Craig och Alex Rosenberg den 1 februari 2013 på Purdue University, Indiana, USA.

Debatten är givande och ger en god översikt av argumenten för teism och kristendom. I sitt 20 minuter långa inledningstal hinner William Lane Craig presentera åtta argument för varför teism är mer förnuftigt än ateism och metafysisk naturalism. Alex Rosenberg har dock förvånansvärt få konkreta motargument och inleder sitt tal med personangrepp och auktoritetsargument. Dr Rosenberg säger att det är tjatigt att lyssna till dr Craig, eftersom han hört argumenten så många gånger förr och att dr Craig ständigt upprepar sig. Men om nu dr Rosenberg hört argumenten så många gånger infinner sig genast frågan varför dr Rosenberg inte kan argumentera mot dem på ett sakligt och förnuftigt sätt? Dr Rosenberg har ju haft alla chanser i världen att sätta sig in i dr Craigs argument och försöka föra dem i motbevis istället för att förfalla till billig retorik.

En av höjdpunkterna i debatten kommer ca 59 minuter in i debatten, när det är dags för dr Craigs andra tal. Dr Craig bemöter sakligt de få motargument som dr Rosenberg anfört i sitt inledningstal och övergår därefter till att citera från Rosenbergs bok ”The Atheist’s Guide to Reality” och visar hur absurd en värld utan Gud är. Det är mycket underhållande och Rosenberg blir beklämd av detta och tycker att detta inte hör till debatten.

Jag rekommenderar dig verkligen att se debatten. Speciellt om du lever i tron, att tro på Gud inte är intellektuellt försvarbar eller förnuftigt, och att ateism är förnuftigt.

Se andra relaterade inlägg;
Debatt mellan William Lane Craig och Peter Millican
Har Hawking eliminerat Gud?
Richard Dawkins illusion avslöjas

Snabba Cash II och moralen

Det finns filmer som berör och det finns filmer som varken berör eller känns. De senare är filmer som man nästan ångrar att man slösade sin tid på. Snabba Cash II är däremot en film som når fram och berör på djupet och något som man inte ångrar. Filmen bygger som bekant på Jens Lapidus populära böcker Snabba Cash och Aldrig Fucka up och är den andra delen i en tänkt triologi. I filmen får vi följa fyra karaktärer som alla är djupt insyltade i kriminella kretsar. En värld långt bortom det trygga liv som vi andra lever och rör oss i.

Filmens stora behållning är hur rollkaraktärernas inre kamp och vånda skildras när de tvingas gå emot sina egna moraliska övertygelser. Det vet att deras handlingar är fel och avskyvärda, men känner ändå att de inte har något annat val för att hålla sig flytande och vid liv. Förräderi, stöld och mord är saker som inte lätt viftas bort från ens samvete. Speciellt inte när den ibland riktar sig mot människor som man älskar mest. Resultatet blir hopplöshet, övergivenhet, ensamhet och skam. Samvetskval och ångest tynger karaktärerna när de tvingas välja mörker framför ljus.

Snabba_Cash_2

I en scen får vi se en av karaktärerna, Jorges (spelad av Matias Varela), ringa till sin döda mors telefonsvarare och bikta sig. Jorges erkänner att han gjort saker som han inte är stolt över och att han blivit någon annan än sig själv. I en annan scen ser vi hur Johan ”JW” Westlund (spelad av Joel Kinnaman) brottas med sitt samvete när han står inför ett val att antingen ge upp och överlämna sig till polisen eller fortsätta med ännu mörkare handlingar.

Det som slår mig när jag ser filmen är att vi alla, även de tungt kriminella, har ett samvete som talar om för oss vad som är rätt och vad som är fel. Vi alla vet när vi gör saker som är fel och vi vet att det finns saker som är moraliskt fel, oavsett hur vi än försöker urskuldra eller förneka det.

”Ty när hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, då är de sin egen lag, fastän de inte har lagen. De visar att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan. Om det vittnar också deras samveten och, när de är tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.”

Rom 2:14-15

Och just detta är ett starkt vittnesbörd om att det finns en Gud som ”skrivit lagen i våra hjärtan”. Samvetet är Guds röst i varje människa. Men för den sekulära människan, för den som inte tror på någon Gud blir samvetet endast något subjektivt eftersom det inte finns något som objektivt sett kan vara moraliskt rätt eller fel. Låt mig bara förtydliga en sak, jag säger inte att icke-religiösa människor eller ateister inte har ett samvete eller inte kan handla rätt. Men det jag säger är att en ateistisk världsbild inte innehåller några objektiva moraliska värden eller förpliktelser. Samvetet är bara en produkt av hur slump, samhällsvindar och evolution format den. Våra moraliska intuitioner och övertygelser är endast subjektiva etikettsregler och en fråga om smak.

”Om det inte finns någon odödlig själ, då finns det inga dygder och då är alltså allt tillåtet.”

Citat från Bröderna Karamazov av Fjodor Dostojevskij

Men vi alla vet att det finns objektiva moraliska värden och förpliktelser. Moralen är inte bara en fråga om smak. Förintelsen är t.ex. moraliskt sett fel oavsett om nazisterna hade vunnit andra världskriget och ”hjärntvättat” alla till att anse att det inte var fel. Moralen är inte en fråga om vad majoriteten tycker. Moralen är inte fråga om vad samhället säger. Slutsatsen blir alltså att om det finns moraliskt objektiva värden och förpliktelser, då måste det finnas en moralisk upphovsman.

Se andra relaterade inlägg;
Har våra handlingar någon betydelse?
Det moraliska argumentet
Moraliskt argument pekar på en Gud?
Invändningar mot det moraliska argumentet

Insikt om synden

The subject of sin is vital knowledge…If you have not learned about sin, you cannot understand yourself, or your fellow-men, or the world you live in, or the Christian faith. And you will not be able to make head or tail of the Bible. For the Bible is an exposition of God’s answer to the problem of human sin and unless you have that problem clearly before you, you will keep missing the point of what it says.

JJ Packer

%d bloggare gillar detta: