Evangelierna – trovärdiga historiska dokument?

Många tror felaktigt att evangelierna i bibeln är myter som utvecklats under lång tid. De jämför gärna berättelsernas framkomst med viskningsleken där informationen förvrängs när den förs vidare från en person till en annan person. Evangeliernas innehåll och budskap skall på samma sätt ha förvanskats under tidens gång och innehåller endast en kärna av det som de första författarna en gång skrev. Ingenting kunde dock vara mer felaktigt.

Evangelierna är för det första skrivna väldigt nära inpå händelserna för att mytbildning skall hinna uppkomma. Liberala bibelforskare, som gärna ser en så sen datering som möjligt, menar att evangelierna skrevs någon gång efter år 70, vilket ger ett tidsspann mellan Jesu liv och de tidigaste evangelierna på ca 40 år. För att mytbildning skall hinna börja uppkomma krävs dock mer än 100 till 200 års tidsspann. Tiden är med andra ord alldeles för kort för mytbildning.

Det finns dock mycket som talar för att de synoptiska evangelierna (Matteus, Markus och Lukas) är skrivna långt tidigare, kanske redan år 50, vilket skapar en tidsrymd på ca 20 år. Templet i Jerusalem förstördes år 70 av den romerska generalen Titus och nämns inte med ett ord i något av evangelierna. Denna händelse var en otroligt omskakande händelse för judarna och kan beskrivas som ett 11 september för dem, fast än värre. Vi kan inte heller läsa något om Paulus (år 67) och Petrus (år 64) martyrskap eller de kristnas förföljelse i Rom år 60 av Nero. Dessa händelser borde varit nertecknade i apostlagärningarna som beskriver de först kristnas upplevelser efter Jesus död och uppståndelse. Apostlagärningarna slutar istället när Paulus sitter i husarrest. Hans frisläppande från husarresten nämns inte i apostlagärningarna. Och eftersom Lukasevangeliet är skrivet före apostlagärningarna så bör den vara skriven före år 60. Förutom dessa händelser så citeras även delar av Lukasevangeliet i första Timoteusbrevet, vilket har en tidigare datering än det som de liberala bibelforskarna vill ge Lukasevangeliet.

Men även om de liberala bibelforskarnas datering av evangelierna stämmer, så är som jag tidigare nämnt tidsspannet mellan de skriftliga skildringarna och de ursprungliga händelserna allt för kort för att mytbildning skall hinna uppkomma. För att nämna ett annat exempel från Antiken. De två tidigaste biografierna om Alexander den store skrevs av Arrian och Plutarch mer än 400 år efter hans död. Historikerna behandlar det här materialet tillförlitligt. Vi kan också se att legenderna om Alexander började först utvecklas flera århundraden efter att dessa biografier skrevs.

Värt att komma ihåg i sammanhanget är att det är tidsspannen mellan bevisen och de ursprungliga händelserna som är kritisk, inte tidsspannet mellan bevisen och nuet. Om tidsspannet mellan ursprungshändelserna och bevisen är kort, spelar det ingen roll hur långt tillbaka i tiden detta sträcker sig. Goda bevis blir inte sämre på grund av tidens rand.

Det andra som talar för att evangelierna är korrekta och baserade på ögonvittnesskildringar, och inte på någon urvattnad och förvanskad mytbildning, är de detaljrika beskrivningarna som evangelierna är fyllda av. För det är ju som bekant så, att ju mer detaljer man lägger in i en uppdiktad berättelse, desto större sannolikhet att detaljerna inte stämmer med verkligheten. Detaljer om namn, geografi, kulturella seder, historiska referenser och botanik är några sådana exempel. Peter Williams ger i nedanstående timslånga filmklipp en genomgång av både nya och gamla upptäckter som stärker evangeliernas trovärdighet.

I föreläsningen jämför Peter Williams evangelierna i bibeln, de kanoniska evangelierna, med några apokryfiska evangelier. Många skeptiker till den kristna tron och bibeln vill ofta gärna framhålla de apokryfiska evangelierna när Jesus och evangelierna kommer på tal. Man menar att evangelierna som finns nedtecknade i bibeln inte ger en rätt bild av Jesu liv, gärning och lära. Detta trots att de apokryfiska evangelierna är skrivna långt senare än de kanoniska evangelierna och att de aldrig, med ett undantag, citeras av någon känd författare under de tre första århundradena. När innehållet i evangelierna kontrasteras mot de apokryfiska evangelierna, blir det uppenbart att evangelierna vi har i nya testamentet är autentiska och trovärdiga medan de apokryfiska evangelierna är bleka förvanskade kopior.

I föreläsningen kommer Peter Williams fram till några intressanta slutsatser;

1. Om evangelierna är ett resultat från konspiration eller inkompetens så borde inte berättelserna i evangelierna vara så otroligt detaljrika och korrekta.

2. Om evangelierna är baserad på berättelser som vandrat i flera led från ögonvittnena (”viskningsleken-teorin”) så borde inte berättelserna i evangelierna vara så otroligt detaljrika och korrekta.

Ta del av föreläsningen nedan. Du kommer inte ångra att du tittade på detta om du är nyfiken på om evangelierna i bibeln är autentiska.

Se andra relaterade inlägg;
Historiska bevis för Jesu uppståndelse?
Allt som börjar existera har en orsak, även universum
Debatt om tro och vetenskap